Här bor vi bara …

av Magnus Williamsson

Fönstret på bilden vetter mot en sammanhängande gård som ligger på den enda gatan på söder som både börjar och slutar med en portal. Stadens bostadsbolag äger hela kvarteret där inga staket, murar, eller andra typer av gränser finns för att hindra grannar som bor i olika portar att vistas på gårdens gemensamma ytor. Inga skyhöga hyror hindrar heller låginkomsttagare, gamla, ensamma, psykiskt sjuka eller andra ekonomiskt utsatta människor att bo kvar.

Här bor hon som går ut med sin dramat först då det har blivit mörkt, dricker vitt vin ur tetra och som pratar med alla som orkar lyssna en stund. Och här bor han som arbetar med renhållning på stadens gator på nätterna och som trött svarar godnatt då jag yrvaket hälsar godmorgon i gryningen. Här bor också de törstiga grabbarna i medelåldern som dricker bira vid bordet nedanför mitt fönster och som har döpt platsen till pub ”Draget”. Här finns chilenaren som uteslutande lyssnar på Bob Dylan, några kända svenska skådespelare och så alla de andra. På den fantastiska gården i detta dynamiska kvarter har jag i perioder sommartid spenderat mer tid än i min egen lägenhet.

Här pratar man inte om hur mycket man köpte sin lägenhet för, utan huruvida man har utsikt mot gatan, gården eller mot båda håll. Här pratar man inte heller om hur mycket pengar man kommer att tjäna vid en eventuell försäljning utan istället om det kommer att bli någon tvåa ledig eller vem eller vilka som bor i den enda trean i kvarteret.

I sin iver efter ”det stora klippet” har en del boende tidigare försökt att ombilda lägenheterna till bostadsrätter, men detta röstades ner av en majoritet som vill behålla hyresrätter.

Är allt bara guld och gröna skogar då i det dynamiskt sammansatta bostadskvarteret med bevarat ”tänk” från det forna folkhemmet ..?

Nä, det skulle vara att idyllisera det hela. Självklart finns det detaljer att förundras över även här. Jag väljer kanske inte att bjuda den rasistiska tanten några portar bort på kvällens grillning. Hon som på bred skånska härjar med den lilla flickan från Syrien och hävdar att hon borde åka hem dit hon kommer ifrån, om hon inte lägger leksakerna i sandlådan istället för utanför denna. Jag undrar vilken skånsk småstad som rasisten själv borde åka hem till … Jag är inte heller nära vän med den vithåriga snubben som går under namnet ”Polismästaren” nere på lokalpuben och som efter alltför många bira emellanåt löper amok och ger sig på cyklarna på gården på vägen hem.

Men generellt så har jag aldrig bott i ett bättre kvarter och jag skulle inte ha något emot att bo här resten av mitt liv. Nu har jag dock fått möjlighet att lämna intresseanmälan på ett lägenhet som det inte är rimligt att tacka nej till men det är inte utan beslutsångest som jag kommer att lämna det kvarter som jag anser vara i det närmaste det ultimata boendet för …

… här bor vi bara! 😀